Intervju med Magnus Borres i samband med webbinarium om vattkoppsvaccination och Folkhälsomyndighetens utredning

Onsdag den 6 november 2024 anordnade MSD ett webbinarium om vattkoppor för BHV-personal som gästades av Magnus Borres, barnläkare/docent vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala och tidigare barnhälsovårdsöverläkare i Göteborg. Fokus för webbinariet låg på Folkhälsomyndighetens rekommendation att införa vattkoppsvaccination i det nationella barnvaccinationsprogrammet.

Vattkoppor är fortfarande en vanligt förekommande sjukdom, som oftast ger milda symtom i form av feber och kliande utslag – sjukdomen läker ofta ut av sig själv inom två veckor. På många sätt ses vattkoppor som en naturlig del av barndomen, trots att det inte alls behöver vara det. Även för de som endast får milda symtom kan sjukdoms-förloppet bli plågsamt, och ett fåtal individer drabbas av virusets allvarliga komplikationer. Något som Magnus Borres har sett många exempel på genom åren.

• Vanligtvis går besvären över, och de allvarliga komplikationerna är ovanliga och varierar efter var på kroppen som viruset gör sin påverkan. Problemen kan sätta sig på både lungor och hjärta samt ge hjärninflammation, på samma sätt som vid andra barninfektioner, till exempel mässling. Det kan också vara jobbigt om blåsorna leder till en sekundärinfektion, som i sin tur kan leda till sepsis, även om det är ovanligt.

Magnus Borres menar att det är viktigt att se sjukdomen som mer än bara några blåsor på huden.

• Eftersom vattkoppor är så smittsamt är det ett problem att få in det på vårdavdelningar. Det kan handla om allt från barn med cancer till nyopererade, immunologiskt nedsatta barn, men även andra äldre och sjuka personer på vårdcentraler, som man inte vill riskera utsätta för smitta. Jag har många gånger fått springa ut och undersöka prickiga barn i kalla bilar för att undvika risken att få in smittan på mottagningen.

”Det är viktigt att se sjukdomen som mer än bara några blåsor på huden.”

Förutom att barnen får vattkoppssjukdom kan även föräldrar drabbas av påföljden av VAB, vaknätter, svårigheter att lindra barnets klåda samt smittspridning inom familjen.

• Folkhälsomyndighetens rapport visar att vattkoppsvaccination är både hälsoekonomiskt lönsamt ur ett samhällsperspektiv och kan medföra att antalet bältrosfall bland vuxna minskar på sikt. Bältros är en sjukdom som ofta drabbar äldre och kan vara jobbig att få.

Magnus Borres tycker även att det är viktigt att prata om nackdelar, för att få ett brett perspektiv på vaccination, och talar ofta med oroliga föräldrar om biverkningar samt om vaccinsäkerhet som påvisats i stora studier. Han är noga med att berätta att det såklart finns barn som reagerar på vaccination. Både föräldrar som vill vaccinera och som inte vill vaccinera anger ofta som anledning att de vill stärka sitt barns immunförsvar.

I Folkhälsomyndighetens utredning konstaterades det att vattkoppsvaccination uppfyller alla de kriterier som krävs för att ingå i ett vaccinationsprogram.

• I USA infördes allmän vaccination mot vattkoppor 1995 och i Finland 2017. Antalet vattkoppsfall har minskat till en bråkdel av vad det var tidigare i dessa länder, vilket borde tala för en eventuell implementering även i Sverige. Jag har läst regionernas remissyttranden och de flesta är uttalat positiva, men frågan som lyfts fram är hur programmet ska implementeras. Folkhälsomyndighetens förslag är att det ska kombineras med vaccinationen vid 18 månader, och påfyllnad vid 6–7 års ålder.

Folkhälsomyndigheten har konstaterat att även så kallad ikappvaccination är viktigt, eftersom äldre barn ofta får svårare infektion från vattkoppor – något Sverige skulle behöva få bukt med snabbt. Dock ser inte alla på vaccination på samma sätt, och det är viktigt att diskutera saken.

• Det måste finnas tillgång till bra information, bland annat kring kostnadsbesparande och publicerade modelleringsstudier – det utgör själva basen i rekommendationen. Och då regionerna ansvarar för barnhälsovården, men Elevhälsan är uppdrag för respektive kommun, är det möjligt att ikappvaccination kan falla mellan stolarna.

Ett exempel på förslag från regionernas remissrunda är att införa anmälningsplikt för vattkoppor, vilket idag inte är fallet. Fördelen med förslaget är att det då finns tydlig statistik kring inläggningar och komplikationer. På detta sätt kan regionerna följa och dokumentera effekterna av vaccinationsprogrammet.

Vattkoppsvaccination kan gynna både individen och familjen, samt minska belastningen på sjukvården. Den 30 september 2024 lämnade Folkhälsomyndigheten ett förslag till regeringen om att inkludera vattkoppor i barnvaccinationsprogrammet. Regeringen utreder just nu frågan.

Referens:

Folkhälsomyndigheten. Beslutsunderlag, vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. 2024.