Prevymis
A therapy for CMV (cytomegalovirus) prophylaxis
Indication:
PREVYMIS is indicated for prophylaxis of cytomegalovirus (CMV) reactivation and disease in adult CMV-seropositive recipients [R+] of an allogenic haematopoietic stem cell transplant (HSCT).1
PREVYMIS is the first CMV DNA terminase inhibitor, providing patients with a path of protection from the start of their hematopoietic stem cell transplant.1
With its mechanism of action, PREVMYIS targets a component of the terminase complex involved in viral DNA cleavage and packaging, which restricts drug activity to the virus alone. Cross-resistance is therefore not likely with agents with a different mechanism of action.
Mode of Action – video
Dosing
PREVYMIS offers once daily dosing1
PREVYMIS can be initiated before or after engraftment- and you may start as early as the day of the transplant
- Start PREVYMIS prophylaxis as early as day 0 and no later than day 28 post-transplant.
- Continue PREVYMIS prophylaxis through 100 days post-transplant
- PREVYMIS prophylaxis beyond 100 days post transplant may be of benefit in some patients at high risk for late CMV reactivation.
- The safety of PREVYMIS has for >100 days not been studied in clinical trials.
- PREVYMIS prophylaxis beyond 100 days post transplant may be of benefit in some patients at high risk for late CMV reactivation.
- Use of PREVYMIS for >100 days has not been studied in clinical trials and requires careful assessment of benefit-risk balance.
Efficacy
Demonstrated Efficacy in CMV Prophylaxis1
PREVYMIS demonstrated efficacy over placebo in the primary end point: clinically significant CMV infection at week 24 (NC=F approach)a,b
Efficacy across R+ HSCT Patient Subgroups1
Proportion of R+ patients with clinically significant CMV infection at week 24 (NC=F approach)
Safety profile
Demonstrated safety profile of PREVYMIS for CMV prophylaxis in aduld R+ HSCT patients1
The most commonly reported adverse reactions occurring in at least 1% of subjects in the PREVYMIS group and at a frequency greater than placebo
Adverse Reaction | Patients (%) |
---|---|
Nausea | 7.2 |
Diarrhoea | 2.4 |
Vomiting | 1.9 |
The most frequently reported adverse reactions that led to discontinuation of PREVYMIS
Adverse Reaction | Patients (%) |
---|---|
Nausea | 1.6 |
Vomiting | 0.8 |
Abdominal Pain | 0.5 |
Summary of uncommon adverse reactions identified in clinical trials for PREVYMIS
Frequencies are defined as follows: very common (≥ 1/10), common (≥ 1/100 to < 1/10), uncommon (≥ 1/1,000 to < 1/100), rare (≥ 1/10,000 to < 1/1,000) or very rare (< 1/10,000).
Body System/Organ Class | Adverse Reactions | Frequency |
---|---|---|
Immune system disorders | Hypersensitivity | Uncommon |
Metabolism and nutrition disorders | Decreased appetite | Uncommon |
Nervous system disorders | Dysgeusia, headache | Uncommon |
Ear and labyrinth disorders | Vertigo | Uncommon |
Gastrointestinal disorders | Abdominal pain | Uncommon |
Hepatobiliary disorders | ALT and AST increased | Uncommon |
Musculoskeletal and connective tissue disorders | Muscle spasms | Uncommon |
Renal and urinary disorders | Blood creatinine increased | Uncommon |
General disorders and administration site conditions | Fatigue, oedema peripheral | Uncommon |
HSCT and CMV background
Overview of CMV Progression in Allorgenic HSCT Recipients
CMV reactivation in allogeneic HSCT recipients can occur early and lead to complications, including:2-4
- CMV end-organ disease.2
- Morbidity and mortality.2,4
- Any level of CMV viral load is associated with an increased risk of overall mortality.4
CMV end-organ disease includes2
Overview of CMV Progression in Allogeneic HSCT Recipients
- Primary CMV infection is the first detection of CMV infection in an individual who has not previously been exposed to CMV.2,5
- After primary infection, CMV may remain latent. Immunocompromised individuals, such as allogeneic HSCT recipients post-transplant, are at risk for reactivation, also known as recurrent CMV infection, and subsequent progression to CMV disease and other associated complications.2,6
- CMV infection is considered to have progressed to reactivation when viral loads have become detectable in the blood. CMV viral loads can be determined through a variety of methods, including antigenemia, RNAemia, or DNAemia.2,7
- In allogeneic HSCT recipients, CMV infection and disease can lead to various complications and are important causes of morbidity and mortality.2,4
- CMV disease occurs when clinical signs and/or symptoms are present and when there is detection of CMV in the tissue of the relevant organ in the transplant recipient.2,4
- CMV end-organ disease can include CMV pneumonia, CMV GI disease, CMV encephalitis, CMV hepatitis, and CMV retinitis.2
- CMV reactivation and any level of CMV viremia are associated with an increased risk of mortality in the first year post-transplant in allogeneic HSCT recipients.4
- CMV reactivation has been shown to occur early post-transplant, with >30% of HSCT recipients who were CMV seropositive or had a seropositive donor found to have CMV infection within 1 month post-transplant.4
- Another study evaluating the incidence of CMV reactivation through day 100 post-transplant found CMV reactivation to occur as early as day 0 post-transplant.3
GI=gastrointestinal.
All CMV-Seropositive Recipients are at high risk for CMV reactivation
- Positive CMV serostatus (R+) prior to allogeneic HSCT is an important risk factor for CMV primary infection and reactivation.8,9
- CMV infection has been shown to occur in approximately 30%-65% of CMV-seropositive allogeneic HSCT patients.6,10
Proportion of CMV infection in CMV-seropositive allogeneic HSCT patients6,10
All CMV-Seropositive Recipients Are at High Risk for CMV Reactivation8,9
- For allogeneic HSCT recipients, CMV seropositivity (R+) is an important predictor of CMV primary infection and reactivation.8,9
- CMV infection has been shown to occur in approximately 30% to 65% of CMV-seropositive allogeneic HSCT patients without CMV prophylaxis.6,10
- These findings were supported by two retrospective studies. The first was a retrospective multivariate analysis of data from the CIBMTR database of patients who received their first allogeneic HSCT between 2003-2010 (n=9,469), and the second was a retrospective cohort study of 305 allogeneic HSCT recipients from January 2008 through December 2012.6,10
CMV Can occur early post-transplant1
More than 30% of HSCT recipients who were CMV seropositive or had a seropositive donor had CMV infection within 1 month post-transplant.4
CMV Reactivation Has Been Shown to Occur Early Post-Transplant3,4
A study evaluating the incidence of CMV reactivation through day 100 post-transplant found CMV reactivation to occur as early as day 0 post-transplant.4
Another retrospective study found that >30% of allogeneic HSCT recipients who were CMV seropositive or had a seropositive donor experienced CMV viremia within 1 month post-transplant.3
CMV reactivation occurred in 643 (69%) recipients by day 100 post-transplant based on any level of viremia.3
Study Design
Hammerstrom et al was a retrospective cohort study conducted in 115 consecutive adult recipients who underwent a haploidentical allogeneic HSCT from March 2009 through April 2014 and evaluated the incidence of CMV reactivation through day 100 post-transplant.2 Green et al was a retrospective noninterventional cohort study evaluating 926 allogeneic HSCT recipients between January 1, 2007, and February 28, 2013.3
Allogeneic HSCT recipients who were CMV seropositive or had a seropositive donor were observed for 1 year post-transplant for CMV disease or death, with weekly CMV testing by PCR until day 100 post-transplant.3
For most patients PET was initiated based on a viral load threshold of 125 IU/mL.3
IU=international units; PCR=polymerase chain reaction; PET=preemptive therapy.
References
- Prevymis SPC, 06/2023
- Ljungman P, Boeckh M, Hirsch HH, et al. Definitions of cytomegalovirus infection and disease in transplant patients for use in clinical trials. Clin Infect Dis. 2017;64(1):87–91.
- Hammerstrom AE, Lombardi LR, Pingali SR, et al. Prevention of cytomegalovirus reactivation in haploidentical stem cell transplantation. Biol Blood Marrow Transplant. 2018;24(2):353–358.
- Green ML, Leisenring W, Xie H, et al. Cytomegalovirus viral load and mortality after haemopoietic stem cell transplantation in the era of pre-emptive therapy: a retrospective cohort study. Lancet Haematol. 2016;3(3):e119–e127.
- Crumpacker CS II. Cytomegalovirus (CMV). In: Bennet JE, Dolin R, Blaser MJ, eds. Mandell, Douglas, and Bennett’s Principles and Practice of Infectious Diseases. 8th ed. Philadelphia, PA: Elsevier Inc; §2015:1738–1753.
- Teira P, Battiwalla M, Ramanathan M, et al. Early cytomegalovirus reactivation remains associated with increased transplant-related mortality in the current era: a CIBMTR analysis. Blood. 2016;127(20):2427–2438.
- Ljungman P, Hakki M, Boeckh M. Cytomegalovirus in hematopoietic stem cell transplant recipients. Hematol Oncol Clin N Am. 2011;25:151–169.
- George B, Pati N, Gilroy N, et al. Pre-transplant cytomegalovirus (CMV) serostatus remains the most important determinant of CMV reactivation after allogeneic hematopoietic stem cell transplantation in the era of surveillance and preemptive therapy. Transpl Infect Dis. 2010;12(4):322–329.
- Hakki M, Aitken SL, Danziger-Isakov L, et al. American Society for Transplantation and Cellular Therapy Series: #3-prevention of cytomegalovirus infection and disease after hematopoietic cell transplantation. Transplant Cell Ther. 2021:27:707-719. doi: 10.1016/j.jtct.2021.05.001.
- Sousa H, Boutolleau D, Ribeiro J, et al. Cytomegalovirus infection in patients who underwent allogeneic hematopoietic stem cell transplantation in Portugal: a five-year retrospective review. Biol Blood Marrow Transplant. 2014;20(12):1958–1967
Utvald säkerhetstext
PREVYMIS (letermovir) direkt verkande virushämmande medel (Rx, Subventioneras, SPC 02/2023 filmdragerade tabletter och koncentrat till infusionsvätska/lösning, 240 mg och 480 mg.
Terapeutiska indikationer
PREVYMIS är avsett som profylax mot reaktivering av cytomegalovirus (CMV) och CMV-sjukdom hos vuxna CMV-seropositiva mottagare [R+] av en allogen hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT).
Administrering
PREVYMIS koncentrat till infusionsvätska, lösning kan innehålla ett fåtal produktrelaterade små genomskinliga eller vita partiklar. Vid administrering av PREVYMIS utspädd lösning krävs det alltid användning av ett sterilt infusionsaggregat med 0,2 µm eller 0,22 µm PES‑filter oavsett om dessa produktrelaterade partiklar är synliga eller ej i injektionsflaskan eller i den utspädda lösningen.
Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Samtidig administrering med pimozid, johannesört (Hypericum perforatum) och/eller med ergotalkaloider. När letermovir kombineras med ciklosporin är samtidig användning av dabigatran, atorvastatin, simvastatin, rosuvastatin eller pitavastatin kontraindicerat.
Varningar och försiktighet
Monitorering av CMV-DNA
I studier avbröts profylax med letermovir och preemptiv standardbehandling (PET) påbörjades vid kliniskt signifikant CMV-DNAemi eller sjukdom. För patienter där profylax med letermovir påbörjades och för vilka test av CMV-DNA vid baseline senare visade sig vara positivt, kunde profylaktisk behandling fortsätta om kriterierna för PET inte hade uppfyllts.
Risk för biverkningar eller sämre behandlingseffekt på grund av läkemedelsinteraktioner
Samtidig användning av PREVYMIS och vissa läkemedel kan orsaka kända eller potentiellt signifikanta läkemedelsinteraktioner, av vilka några kan leda till:
- eventuellt kliniskt signifikanta biverkningar på grund av högre exponering för samtidiga läkemedel eller för letermovir
- signifikant lägre plasmakoncentration av det samtidiga läkemedlet, vilket kan leda till sämre behandlingseffekt av det samtidiga läkemedlet
Se tabell 1 i SPC för information om åtgärder för att förhindra eller hantera dessa kända eller potentiellt signifikanta interaktioner, inklusive doseringsrekommendationer.
PREVYMIS ska användas med försiktighet tillsammans med läkemedel som är CYP3A‑substrat med snävt terapeutiskt intervall. Noggrann monitorering och/eller dosjustering av samtidigt administrerade CYP3A‑substrat rekommenderas.
Ökad monitorering av ciklosporin, takrolimus och sirolimus rekommenderas generellt de två första veckorna efter att letermovir har påbörjats och avslutats (se avsnitt 4.5 i SPCn) såväl som efter förändring av administreringssättet av letermovir.
Hjälpämnen
PREVYMIS innehåller laktosmonohydrat. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.
PREVYMIS koncentrat till infusionsvätska, lösning, innehåller natrium. Detta bör beaktas av patienter som ordinerats saltfattig kost.
Biverkningar
De vanligaste biverkningarna som rapporterades hos minst 1 % av patienterna i gruppen som fick PREVYMIS var illamående (7,2 %), diarré (2,4 %) och kräkningar (1,9 %).
Interaktioner
Letermovir är en måttlig inducerare av enzymer och transportörer. Induktion kan ge upphov till minskade plasmakoncentrationer av vissa metaboliserade och transporterade läkemedel. Terapeutisk läkemedelsövervakning (TDM) rekommenderas därför av vorikonazol. Samtidig användning av dabigatran ska undvikas på grund av risk för minskad effekt av dabigatran.
Letermovir kan öka plasmakoncentrationer av läkemedel som transporteras av OATP1B1/3, såsom t ex ett flertal statiner.
De kliniska konsekvenserna av läkemedelsinteraktioner för letermovir kan variera beroende av vilken behandlingsregim av letermovir som används samt om letermovir kombineras med ciklosporin eller inte. Vid förändring av administreringssätt eller byte av immunsuppressivt läkemedel ska rekommendationen gällande samtidig administrering ses över.
Pediatrisk population
Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.
Dosering
Rekommenderad dos av PREVYMIS är 480 mg en gång dagligen. Om PREVYMIS administreras samtidigt som ciklosporin ska dosen PREVYMIS minskas till 240 mg en gång dagligen. PREVYMIS ska påbörjas efter HSCT. PREVYMIS kan påbörjas på transplantationsdagen och inte senare än 28 dagar efter transplantation. PREVYMIS kan påbörjas före eller efter engraftment. Profylax med PREVYMIS ska fortsätta i 100 dagar efter transplantation.
Särskilda populationer:
PREVYMIS rekommenderas inte till patienter med kraftigt (Child-Pugh klass C) nedsatt leverfunktion. PREVYMIS rekommenderas inte till patienter med måttligt nedsatt leverfunktion i kombination med måttligt eller kraftigt nedsatt njurfunktion. Ingen dosrekommendation kan ges till patienter med terminal njursjukdom (ESRD) med eller utan dialys. Effekt och säkerhet har inte visats hos patienter med ESRD.
PREVYMIS koncentrat till infusionsvätska, lösning, innehåller hydroxipropylbetadex. Hos patienter med måttligt eller kraftigt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance under 50 ml/min) som fick PREVYMIS kunde hydroxipropylbetadex ackumuleras. Hos dessa patienter ska kreatininnivån i serum övervakas noga.
Graviditet
PREVYMIS rekommenderas inte under graviditet och till fertila kvinnor som inte använder preventivmedel.
Säkerhet och effekt av PREVYMIS för patienter under 18 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.
Dosjustering
Om PREVYMIS administreras samtidigt som ciklosporin ska dosen PREVYMIS minskas till 240 mg en gång dagligen.
- Om ciklosporin sätts in efter att behandling med PREVYMIS inletts ska nästa dos av PREVYMIS minskas till 240 mg en gång dagligen.
- Om ciklosporin sätts ut efter att behandling med PREVYMIS inletts ska nästa dos av PREVYMIS ökas till 480 mg en gång dagligen.
- Om behandlingen med ciklosporin avbryts tillfälligt på grund av höga nivåer av ciklosporin behövs ingen dosjustering av PREVYMIS.
Amning
Det är okänt om letermovir utsöndras i bröstmjölk. Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling med PREVYMIS efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan.
För fullständig information, priser och förpackningar, se www.fass.se