Nya kunskaper om vikten av kurativ behandling vid njurcancer

Ärr på vänster sida av kroppen i höjd med njuren
3 minuters läsning

Varje år diagnostiseras cirka 1 300 nya fall av njurcancer i Sverige.1 Under perioden 2017–2021 avled drygt 500 personer i genomsnitt per år i sjukdomen.2 Den åldersstandardiserade incidensen av njurcancer ökar sedan tidigt 2000-tal.1

Orsaken till ökande fall av njurcancer är en äldre och större population, men också på grund av omgivningsfaktorer.1 Cigarrettrökning och kraftig övervikt är två viktiga riskfaktorer.1 Andra riskfaktorer är högt blodtryck och förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt.1 Samtidigt som fler får diagnosen njurcancer, har mortaliteten gradvis minskat under en 30-årsperiod.1 En av orsakerna till detta är sannolikt de förbättrade behandlingsmöjligheterna för patienter med metastaserad njurcancer, i syfte att förlänga överlevnaden.1

Vanligen förekommer njurcancer utan några symptom.1 Sjukdomen upptäcks i stor utsträckning incidentellt vid radiologisk undersökning av andra anledningar än misstanke om njurcancer.1 Ju tidigare tumörstadium vid diagnos, desto bättre prognos.1,3

Risk för recidiv efter kirurgi

Kirurgi är standardbehandling vid lokaliserad njurcancer; främst nefronsparande kirurgi (partiell nefrektomi) eller radikal nefrektomi.1 Långt ifrån alla blir botade av enbart kirurgi.3

I en retrospektiv observationsstudie av Sundaram et al. fick 46 % av patienterna tumöråterfall inom fem år efter genomgången nefrektomi.3 Av dessa recidiv var 10,8 % lokoregionala och i 89,2 % av fallen handlade det om fjärrmetastaser.3

Fakta om njurcancer

Det är vanligt att njurcancerpatienter behandlade i tidigt stadium känner oro för att sjukdomen ska komma tillbaka.4 I en prospektiv studie där 412 av patienterna hade lokaliserad njurcellscancer av grad I–III rapporterade 54 % oro för recidiv.4 Denna oro kan få psykologiska konsekvenser för patienten och påverka livskvaliteten negativt.4 Recidiv medför därutöver kliniska och ekonomiska konsekvenser för sjukvården3.

Förhindra och fördröja recidiv

Vetskapen om att nära hälften av njurcancerpatienterna drabbas av återfall efter nefrektomi, visar på behovet av ytterligare kurativt syftande behandlingsalternativ.3 Målbilden är att minska risken för återfall och kanske till och med eliminera den.3 Det finns idag flera cancertyper som behandlas adjuvant i tillägg efter operation för att minska risken för återfall.5-7

Adjuvant behandling

Kirurgi är fortsatt en viktig behandlingsmöjlighet vid nydiagnostiserad njurcellscancer.3 Behandlingsalternativen efter nefrektomi utvecklas snabbt; de senaste åren har målinriktade terapier och immunterapier tillkommit (till exempel axitinib, nivolumab, pazopanib, pembrolizumab och sunitinib).3 Pembrolizumab är för närvarande det enda godkända läkemedlet vid adjuvant behandling av klarcellig njurcancer och rekommenderas sedan mars 2022 av NT-rådet för patienter med en högre risk för återfall.8

Kliniska och ekonomiska konsekvenser

Ytterligare ett argument för tidig kurativt syftande behandling är att patienter med recidiv utgör en större belastning för sjukvården jämfört med patienter utan recidiv. Sundaram et al. fann att patienter med recidiv oftare blir aktuella för inläggning på sjukhus samt har fler öppenvårds- och akutmottagningsbesök (p < 0,001).3

Det totala antalet sjukhusdagar per patient per månad var signifikant högre för patienter med recidiv (p < 0,001).
Även den genomsnittliga månatliga vårdkostnaden per patient var signifikant högre (totala kostnader oavsett orsak, totala medicinska kostnader, kostnader för sjukhusinläggning, besök på akutmottagning och i öppenvård samt cancerrelaterade apotekskostnader (alla p < 0,001))3.

I studien såg man samband mellan recidiverande njurcancer och ökad mortalitet (p < 0,001), högre utnyttjande av sjukvårdsresurser och högre totala sjukvårdskostnader. Sammantaget pekar detta på behovet av att förhindra eller fördröja recidiv hos patienter med förhöjd risk.3

Möjlighet till förbättrat sjukdomsutfall

Genom att behandla tidigt och kurativt finns möjlighet att förbättra sjukdomsutfallet för patienterna och så långt som möjligt förebygga en intensivare och kostsammare behandlingsväg i senare faser av sjukdomsförloppet.3 Detta ger upphov till frågan: Vad kan vi göra för att förhindra risken för återfall? För patienternas psykiska och fysiska välmående men också för att göra vården tillgänglig och möjlig?

Vill du som vårdgivare veta mer om adjuvant behandling vid njurcellscancer?


Utvald säkerhetstext

KEYTRUDA® (pembrolizumab); 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning. Antineoplastiska medel, PD-1/PDL-1-hämmare, L01FF02, Rx, Subventioneras ej, SPC 10/2024

Indikationer:

Melanom

  • KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för adjuvant behandling av vuxna och ungdomar från 12 års ålder med melanom i stadium IIB, IIC eller III efter total resektion.
  • KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för behandling av vuxna och ungdomar från 12 års ålder med avancerat (inoperabelt eller metastaserat) melanom.

Icke-småcellig lungcancer (NSCLC)

KEYTRUDA i kombination med platinabaserad kemoterapi som neoadjuvant behandling, och därefter fortsatt som monoterapi för adjuvant behandling, är indicerat för behandling av resektabel icke‑småcellig lungcancer hos vuxna med hög risk för recidiv.

KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för behandling av vuxna patienter med:

  • adjuvant behandling av NSCLC med hög risk för recidiv efter total resektion och platinabaserad kemoterapi.
  • metastaserad NSCLC i första linjen vars tumörer uttrycker PD-L1 i ≥ 50 % av tumörcellerna (tumor proportion score (TPS) ≥ 50 %) och som inte är positiva för mutationer i EGFR eller ALK.
  • lokalt avancerad eller metastaserad NSCLC vars tumörer uttrycker PD L1 i ≥ 1 % av tumörcellerna (TPS ≥ 1 %) och som tidigare behandlats med åtminstone en kemoterapiregim. Patienter vars tumörer är positiva för mutationer i EGFR eller ALK ska även ha erhållit målstyrd behandling innan de behandlas med KEYTRUDA.

KEYTRUDA som kombinationsbehandling är indicerat för vuxna patienter med:

  • metastaserad NSCLC av icke-skivepiteltyp vars tumörer inte är positiva för mutationer i EGFR eller ALK i första linjen i kombination med platinabaserad kemoterapi och pemetrexed.
  • metastaserad NSCLC av skivepiteltyp i första linjen i kombination med karboplatin och antingen paklitaxel eller nab-paklitaxel.

Klassiskt Hodgkins lymfom (cHL)

  • KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för behandling av vuxna och barn från 3 år med recidiverande eller refraktär klassiskt Hodgkins lymfom (cHL) som inte svarat på autolog stamcellstransplantation (ASCT) eller efterföljande minst två tidigare behandlingar då ASCT inte är ett behandlingsalternativ.

Urotelial cancer (UC)

  • KEYTRUDA i kombination med enfortumab vedotin är indicerat som första linjens behandling av inoperabel eller metastaserad urotelial cancer hos vuxna.
  • KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för behandling av lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer (UC) hos vuxna: som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi, eller som inte är lämpade för cisplatinbaserad kemoterapi och vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 10 enligt metoden combined positive score (CPS).

Skivepitelcancer i huvud och hals (HNSCC)

  • KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för behandling av recidiverande eller metastaserad HNSCC hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 i ≥ 50 % av tumörcellerna (TPS ≥ 50 %) och progression under pågående eller efter avslutad platinabaserad kemoterapi.
  • KEYTRUDA som monoterapi eller i kombination med platinabaserad kemoterapi och 5-flurorouracil (5-FU) är indicerat som första linjens behandling av metastaserad eller recidiverande inoperabel HNSCC hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 1 enligt metoden CPS.

Njurcellscancer (RCC)

  • KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för adjuvant behandling av vuxna med RCC vid ökad risk för recidiv efter nefrektomi eller efter nefrektomi och resektion av metastaserade lesioner.
  • KEYTRUDA i kombination med axitinib eller lenvatinib är indicerat som första linjens behandling av avancerad RCC hos vuxna.

Cancer som uppvisar hög mikrosatellitinstabilitet (MSI-H) eller defekt mismatch repair (dMMR)

Kolorektalcancer (CRC)

KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för vuxna med CRC som uppvisar MSI-H eller dMMR i följande behandlingslinjer:

  • första linjens behandling av metastaserad CRC.
  • behandling av inoperabel eller metastaserad CRC efter tidigare fluoropyrimidinbaserad kombinationsbehandling.

Icke-kolorektal cancer

KEYTRUDA som monoterapi är indicerat för behandling av följande tumörer som uppvisar MSI-H eller dMMR hos vuxna med:

  • avancerad eller recidiverande endometriecancer med sjukdomsprogression under eller efter tidigare platinabaserad behandling oavsett behandlingslinje, och som inte är kandidater för kurativ kirurgi eller strålning.
  • inoperabel eller metastaserad ventrikel-, tunntarms- eller gallvägscancer med sjukdomsprogression under eller efter åtminstone en tidigare behandling.

Esofaguscancer

  • KEYTRUDA i kombination med platinabaserad kemoterapi och fluoropyrimidin är indicerat som första linjens behandling av lokalt avancerad inoperabel eller metastaserad esofaguscancer hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 10 enligt metoden CPS.

Trippelnegativ bröstcancer (TNBC)

  • KEYTRUDA i kombination med kemoterapi som neoadjuvant behandling, och därefter fortsatt som monoterapi för adjuvant behandling efter kirurgi, är indicerat för behandling av lokalt avancerad eller tidigt stadie av trippelnegativ bröstcancer hos vuxna med hög risk för recidiv.
  • KEYTRUDA i kombination med kemoterapi är indicerat för behandling av lokalt recidiverande inoperabel eller metastaserad TNBC hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 10 enligt metoden CPS och som inte tidigare behandlats med kemoterapi för metastaserad sjukdom.

Endometriecancer (EC)

  • KEYTRUDA i kombination med lenvatinib är indicerat för behandling av avancerad eller recidiverande endometriecancer (EC) hos vuxna med sjukdomsprogression under eller efter tidigare platinabaserad behandling, oavsett behandlingslinje, och som inte är kandidater för kurativ kirurgi eller strålning.

Cervixcancer

  • KEYTRUDA i kombination med kemoterapi med eller utan bevacizumab är indicerat för behandling av kvarvarande, recidiverande eller metastaserad cervixcancer hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 1 enligt metoden CPS.

Adenokarcinom i ventrikel eller gastroesofageala övergången

  • KEYTRUDA i kombination med trastuzumab, fluoropyrimidin och platinabaserad kemoterapi är indicerat som första linjens behandling av lokalt avancerad inoperabel eller metastaserad HER2-positiv adenokarcinom i ventrikel eller gastroesofageala övergången hos vuxna vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥ 1 enligt metoden CPS.
  • KEYTRUDA i kombination med fluoropyrimidin och platinabaserad kemoterapi är indicerat som första linjens behandling av lokalt avancerad inoperabel eller metastaserad HER2-negativ adenokarcinom i ventrikel eller gastroesofageala övergången hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 ≥ 1 enligt metoden CPS.

Gallvägscancer

  • KEYTRUDA i kombination med gemcitabin och cisplatin är indicerat som första linjens behandling av lokalt avancerad inoperabel eller metastaserad gallvägscancer hos vuxna.

Dosering och administreringssätt: Behandling ska initieras och övervakas av specialistläkare med erfarenhet av cancerbehandling. Om PD-L1-uttrycket specificeras i indikationen ska patienturvalet för behandling med KEYTRUDA baseras på tumöruttrycket av PD-L1, vilket bekräftas med en validerad testmetod. Om specificerat i indikationen ska patienturvalet för behandling med KEYTRUDA baseras på tumörstatus avseende MSI-H/dMMR, vilket bör bekräftas med en validerad testmetod.

Den rekommenderade dosen av KEYTRUDA för vuxna är antingen 200 mg var 3:e vecka eller 400 mg var 6:e vecka administrerat som en intravenös infusion under 30 minuter.

Den rekommenderade dosen av KEYTRUDA som monoterapi för pediatriska patienter från 3 år med cHL eller för patienter från 12 års ålder med melanom är 2 mg/kg kroppsvikt (upp till maximal dos på 200 mg), var 3:e vecka administrerat som en intravenös infusion under 30 minuter.

Patienter bör behandlas med KEYTRUDA till dess att sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet inträffar (och upp till maximal behandlingstid om det är specificerat för en indikation). Det rekommenderas att kliniskt stabila patienter med initialt tecken på sjukdomsprogression ska stå kvar på behandling till dess att sjukdomsprogress har bekräftats. För adjuvant behandling av melanom, NSCLC eller RCC ska KEYTRUDA administreras till och med sjukdomsrecidiv, oacceptabel toxicitet eller maximalt under ett års tid. För neoadjuvant och adjuvant behandling av TNBC ska patienter behandlas neoadjuvant i kombination med kemoterapi med 8 doser KEYTRUDA 200 mg var 3:e vecka eller 4 doser med 400 mg var 6:e vecka eller till sjukdomsprogression som omöjliggör komplett resektion eller oacceptabel toxicitet. Detta följs av adjuvant behandling med 9 doser KEYTRUDA 200 mg var 3:e vecka eller 5 doser KEYTRUDA 400 mg var 6:e vecka som monoterapi eller till recidiv eller oacceptabel toxicitet. Patienter med sjukdomsprogression som omöjliggör komplett resektion eller som får oacceptabel toxicitet relaterat till KEYTRUDA i kombination med kemoterapi vid neoadjuvant behandling ska inte få KEYTRUDA som monoterapi för adjuvant behandling.
För lokalt avancerad cevixcancer ska patienter behandlas med KEYTRUDA i kombination med radiokemoterapi, följt av KEYTRUDA som monoterapi. KEYTRUDA kan administreras som antingen 200 mg var 3:e vecka eller 400 mg var 6:e vecka, till sjukdomsprogression, oacceptabel toxicitet eller i upp till 24 månader.

Vid administrering av KEYTRUDA som en del av en kombinationsbehandling med intravenös kemoterapi ska KEYTRUDA administreras först. Se även förskrivningsinformationen för kemoterapierna och övriga läkemedel som administreras i kombination med KEYTRUDA. Vid administrering av KEYTRUDA som en del av en kombinationsbehandling med enfortumab vedotin ska KEYTRUDA administreras efter enfortumab vedotin när det ges samma dag.

Behandling med KEYTRUDA ska sättas ut permanent vid följande tillstånd:

  • Immunmedierade biverkningar av grad 4 eller återkommande grad 3
  • Pneumonit grad 3 eller 4, alternativt återkommande grad 2
  • Kolit grad 4, alternativt återkommande grad 3
  • Nefrit grad ≥ 3 med kreatinin >3 x ULN
  • Hepatit grad ≥ 3 med ASAT eller ALAT >5 x ULN eller totalbilirubin >3 x ULN. OBSERVERA: för patienter med RCC som behandlas med KEYTRUDA i kombination med axitinib med förhöjda leverenzymer, se produktresumé.
  • För patienter med levermetastaser som redan vid behandlingsstart har grad 2 förhöjning av ASAT eller ALAT och där ASAT eller ALAT ökar med ≥ 50 % under behandling och förhöjningen kvarstår ≥ 1 vecka
  • Hudreaktioner grad 4 eller bekräftad Stevens-Johnsons syndrom (SJS) eller toxisk epidermal nekrolys (TEN)
  • Myokardit, encefalit eller Guillain-Barrés syndrom av grad 3 eller 4
  • Infusionsrelaterade reaktioner grad 3 eller 4
  • Grad 4 immunmedierad toxicitet eller återkommande grad 3 med undantag av endokrinopatier som kontrolleras med hormonell substitutionsbehandling
  • Om dosen kortikosteroid inte kan sänkas till ≤ 10 mg prednison eller motsvarande per dag inom 12 veckor
  • Om en behandlingsrelaterad toxicitet inte återgår till grad 0-1 inom 12 veckor efter den senaste dosen av KEYTRUDA

Vid användning i kombination med lenvatinib ska ett eller båda läkemedlen avbrytas vid behov. Lenvatinib ska pausas, dosreduceras eller sättas ut i enlighet med förskrivningsinformationen för lenvatinib vid kombination med KEYTRUDA. Ingen dosreducering rekommenderas för KEYTRUDA.

Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne.

Varningar och försiktighet: För påvisande av tumörens PD-L1-uttryck är det viktigt att välja en validerad och robust metod för att minimera antalet falskt negativa eller falskt positiva utfall.

De flesta immunmedierade biverkningar som förekom under behandling med KEYTRUDA var reversibla och hanterades med uppehåll i behandlingen med KEYTRUDA, administrering av kortikosteroider och/eller understödjande behandling. Immunmedierade biverkningar har också debuterat efter den sista dosen av KEYTRUDA.

För biverkningar som misstänks vara immunmedierade bör lämplig utvärdering utföras för att bekräfta etiologin eller utesluta andra orsaker. För patienter vars immunmedierade biverkningar inte kunde kontrolleras med kortikosteroider kan, baserat på begränsade data från kliniska studier, andra systemiska immunsuppressiva läkemedel övervägas. Immunmedierade biverkningar som förekommit i samband med behandling inkluderar pneumonit, kolit, hepatit, nefrit och endokrinopatier.

Långvarig hormonell substitutionsbehandling kan vara nödvändig i fall av immunmedierade endokrinopatier. Allvarliga immunmedierade hudbiverkningar har rapporterats hos patienter som fått KEYTRUDA. Fall av SJS och TEN, vissa med dödlig utgång, har rapporterats hos patienter som fått KEYTRUDA. Om SJS eller TEN bekräftas ska KEYTRUDA sättas ut permanent. Ytterligare kliniskt signifikanta, immunmedierade biverkningar, inklusive allvarliga fall och fall med dödlig utgång, har rapporterats i kliniska studier eller efter godkännandet. Fall av graft-versus-host disease (GVHD) och hepatisk venös ocklusiv sjukdom (VOD) har observerats hos patienter med cHL som genomgått allogen hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) efter tidigare exponering för KEYTRUDA.

Avstötning av organtransplantat har rapporterats efter godkännandet för försäljning hos patienter som behandlas med PD-1-hämmare. Behandling med KEYTRUDA kan öka avstötningsrisken hos organtransplanterade patienter.

Hos patienter som genomgått allogen HSCT har akut GVHD, inklusive GVHD med dödlig utgång, rapporterats efter behandling med KEYTRUDA. Till dess att ytterligare data blir tillgänglig, bör noggrant övervägande av de potentiella fördelarna med HSCT och den eventuella ökade risken för transplantationsrelaterade komplikationer göras från fall till fall.

Allvarliga infusionsrelaterade reaktioner, inklusive överkänslighetsreaktioner och anafylaxi, har rapporterats hos patienter som behandlats med KEYTRUDA.

KEYTRUDA i kombination med kemoterapi ska användas med försiktighet till patienter ≥ 75 år efter noggrant övervägande av det potentiella nytta-riskförhållandet på individuell basis. För användning av KEYTRUDA som adjuvant behandling av patienter med melanom har en trend mot ökad frekvens av svåra och allvarliga biverkningar hos patienter ≥ 75 år har observerats. Säkerhetsdata för KEYTRUDA som adjuvant behandling av patienter ≥ 75 år med melanom är begränsade.

Vid urotelial cancer ska läkaren innan insättning av behandling överväga den fördröjda effekten av KEYTRUDA hos patienter med sämre prognos som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi. Vid användning av KEYTRUDA i kombinationsbehandling för patienter med NSCLC och HNSCC är de observerade biverkningsfrekvenserna högre, vilket speglar bidragen från var och en av komponenterna.

När KEYTRUDA ges med axitinib, har högre frekvenser än väntat rapporterats av förhöjda ALAT och ASAT av grad 3 och 4 hos patienter med avancerad RCC. Det saknas direkt jämförande studier av säkerheten för KEYTRUDA i kombinationsbehandling mot KEYTRUDA som monoterapi.

Kolangit och gallvägsrelaterade infektioner är inte ovanligt hos patienter med gallvägscancer. Patienter med gallvägscancer (speciellt de med stent i gallvägarna) ska därför undersökas för utveckling av kolangit eller gallvägsinfektion innan behandling påbörjas och regelbundet därefter.

Patientkort: Alla förskrivare av KEYTRUDA måste vara insatta i förskrivarformationen och behandlingsriktlinjerna avseende KEYTRUDA.
Förskrivaren måste diskutera riskerna med KEYTRUDA-behandling med patienten. Patienten ska förses med ett patientkort i samband med varje förskrivning.

Särskilda patientgrupper: Äldre; Ingen dosjustering behövs för patienter ≥ 65 år. Nedsatt njurfunktion; Ingen dosjustering behövs för patienter med lätt eller måttligt nedsatt njurfunktion. KEYTRUDA har inte studerats hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion. Nedsatt leverfunktion; Ingen dosjustering behövs för patienter med lätt eller måttligt nedsatt leverfunktion. KEYTRUDA har inte studerats hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion. Pediatrisk population; Säkerhet och effekt för KEYTRUDA för barn under 18 år har inte fastställts med undantag för pediatriska patienter med melanom eller cHL.

Biverkningar: KEYTRUDA förknippas oftast med immunmedierade biverkningar. De flesta av dessa, inklusive allvarliga biverkningar, gick i regress efter initiering av lämplig medicinsk behandling eller utsättande av KEYTRUDA. Säkerheten för KEYTRUDA som monoterapi har utvärderats hos 7 631 patienter med olika tumörtyper med avseende på fyra doser (2 mg/kg kroppsvikt var 3:e vecka, 200 mg var 3:e vecka eller 10 mg/kg kroppsvikt varannan eller var 3:e vecka) i kliniska studier. I denna patientgrupp var de vanligaste biverkningarna trötthet (31 %), diarré (22 %) och illamående (20 %). Majoriteten av de biverkningar som rapporterades var av grad 1 eller 2 i allvarlighetshetsgrad. De allvarligaste biverkningarna som rapporterades för monoterapi var immunmedierade biverkningar och allvarliga infusionsrelaterade reaktioner.

Säkerheten för KEYTRUDA i kombination med kemoterapi eller radiokemoterapi har utvärderats i kliniska studier omfattande 6093 patienter med olika tumörtyper som fick 200 mg, 2 mg/kg kroppsvikt eller 10 mg/kg kroppsvikt av KEYTRUDA var 3:e vecka. De mest frekvent förekommande biverkningarna var anemi (53 %), illamående (52 %), diarré (36 %), trötthet (35 %), förstoppning (32 %), kräkningar (28 %), sänkt antal neutrofiler (28 %) och nedsatt aptit (27 %). Incidensen av biverkningar av grad 3-5 hos patienter med NSCLC var 69 % för kombinationsbehandling med KEYTRUDA och 61 % för enbart kemoterapi, för patienter med HNSCC var incidensen 85 % för kombinationsbehandling med KEYTRUDA och 84 % för kemoterapi tillsammans med cetuximab. För patienter med esofaguscancer var incidensen 86 % för kombinationsbehandling med KEYTRUDA och 83 % för enbart kemoterapi, och för patienter med TNBC var incidensen 80 % för kombinationsbehandling med KEYTRUDA och 77 % för enbart kemoterapi. För patienter med cervixcancer var incidensen 77 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab (kemoterapi, med eller utan bevacizumab, eller i kombination med radiokemoterapi) och 71 % för kemoterapi med eller utan bevacizumab eller enbart radiokemoterapi. För patienter med ventrikelcancer var incidensen 74 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab (kemoterapi med eller utan trastuzumab) och 68 % för kemoterapi med eller utan trastuzumab, och hos patienter med gallvägscancer var incidensen 85 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab och 84 % för enbart kemoterapi, och för patienter med endometriecancer var incidensen 59 % för kombinationsbehandling med pembrolizumab och 46 % för enbart kemoterapi.

Säkerheten för KEYTRUDA i kombination med axitinib eller lenvatinib vid avancerad RCC har utvärderats i kliniska studier med 1 456 patienter med avancerad RCC eller avancerad EC som fått 200 mg KEYTRUDA var 3:e vecka och antingen 5 mg axitinib två gånger dagligen eller 20 mg lenvatinib en gång dagligen, såsom lämpligt. I dessa patientpopulationer var de mest frekvent förekommande biverkningarna diarré (58 %), hypertoni (54 %), hypotyreos (46 %), trötthet (41 %), nedsatt aptit (40 %), illamående (40 %), artralgi (30 %), kräkningar (28 %), viktnedgång (28 %), dysfoni (28 %), buksmärta (28 %), proteinuri (27 %), palmar-plantar erytrodysestesi (26 %), hudutslag (26 %), stomatit (25 %), förstoppning (25 %), muskuloskeletal smärta (23 %), huvudvärk (23 %) och hosta (21 %). Incidensen av biverkningar grad 3-5 var 80 % för KEYTRUDA i kombination med antingen axitinib eller lenvatinib och 71 % för enbart sunitinib. För patienter med EC var incidensen av biverkningar grad 3-5 89 % för KEYTRUDA i kombination med lenvatinib och 73 % för enbart kemoterapi.

Följande mycket vanliga biverkningar rapporterades för ≥ 1 av 10 patienter:

Monoterapi: anemi, hypotyreos*, minskad aptit, huvudvärk, dyspné, hosta, diarré, buksmärta*, illamående, kräkning, förstoppning, hudutslag*, klåda*, muskuloskeletal smärta*, artralgi, trötthet, asteni, ödem*, pyrexi. Kombination med kemoterapi eller radiokemoterapi: anemi, neutropeni, trombocytopeni, hypotyreos*, hypokalemi, minskad aptit, sömnlöshet, perifer neuropati, huvudvärk, yrsel, dyspné, hosta, diarré, illamående, kräkning, illamående, buksmärta*, förstoppning, alopeci, klåda*, hudutslag*, muskuloskeletal smärta*, artralgi, trötthet, asteni, pyrexi, ödem*, förhöjt blodkreatinin, förhöjt ALAT/ASAT. Kombination med axitinib eller lenvatinib: infektion i urinvägarna,anemi, hypotyreos, minskad aptit, huvudvärk, förändrad smakuppfattning, hypertoni, dyspné, hosta, diarré, buksmärta*, illamående, kräkning, förstoppning, hudutslag*, klåda*, artralgi, muskuloskeletal smärta*, myosit*, smärta i extremiteter, trötthet, asteni, ödem*, pyrexi, förhöjt lipas, förhöjt ALAT/ASAT, förhöjt blodkreatinin.

Följande vanliga biverkningar rapporterades för 1-10 av 100 patienter:

Monoterapi: lunginflammation, trombocytopeni, neutropeni, lymfopeni, infusionsrelaterad reaktion*, hypertyreos, hyponatremi, hypokalemi, hypokalcemi, sömnlöshet, yrsel, perifer neuropati, letargi, förändrad smakuppfattning, torra ögon, hjärtarytmi inklusive förmaksflimmer, hypertoni, pneumonit*, kolit*, muntorrhet, hepatit*, allvarliga hudreaktioner*, hudrodnad, dermatit, torr hud, vitiligo*, eksem, alopeci, akneliknande utslag, smärta i extremiteter, myosit*, artrit*, influensaliknande symtom, frossa, förhöjt ASAT/ALAT, hyperkalcemi, förhöjda alkaliska fosfataser (ALP), förhöjd nivå av bilirubin i blodet, förhöjt blodkreatinin. Kombination med kemoterapi eller radiokemoterapi: lunginflammation, febril neutropeni, leukopeni, lymfopeni, infusionsrelaterad reaktion*, binjurebarksvikt*, hypertyreos, tyreoidit*, hypertyreos*, hyponatremi, hypokalcemi, yrsel, förändrad smakuppfattning, letargi, torra ögon, hjärtarytmi inklusive förmaksflimmer, hypertoni, pneumonit*, kolit*, muntorrhet, gastrit, hepatit*, allvarliga hudreaktioner*, hudrodnad, dermatit, torr hud, akneliknande utslag, eksem, myosit*, smärta i extremiteter, artrit*, akut njurskada, ödem*, influensaliknande sjukdom, frossa, förhöjd nivå bilirubin i blodet, förhöjt alkaliskt fosfatas (ALP), förhöjt blodkreatinin, hyperkalcemi. Kombination med axitinib eller lenvatinib: lunginflammation, neutropeni, trombocytopeni, lymfopeni, leukopeni, infusionsrelaterad reaktion*, binjurebarksvikt*, hypertyreos, tyreoidit*, hyponatremi, hypokalemi, hypokalcemi, sömnlöshet, yrsel, perifer neuropati, letargi, torra ögon, hjärtarytmi inklusive förmaksflimmer, pneumonit*, kolit*, pankreatit*, gastrit, muntorrhet, hepatit*, allvarliga hudreaktioner*, dermatit, torr hud, hudrodnad, akneliknande utslag, alopeci, artrit*, nefrit*, influensaliknande sjukdom, frossa, förhöjt amylas, förhöjda ALP, hyperkalcemi, förhöjd nivå bilirubin i blodet.

*) Dessa termer representerar en grupp av relaterade händelser som beskriver ett medicinskt tillstånd snarare än en enstaka händelse.

När pembrolizumab administreras i kombination med enfortumab vedotin, se produktresumén för enfortumab vedotin innan behandlingen påbörjas.

Säkerheten för pembrolizumab i kombination med enfortumab vedotin har utvärderats hos 564 patienter med inoperabel eller metastaserad urotelial cancer som fick 200 mg pembrolizumab på dag 1 och 1,25 mg/kg enfortumab vedotin på dag 1 och 8 i varje 21-dagarscykel. Totalt sett observerades en högre incidens av biverkningar för pembrolizumab i kombination med enfortumab vedotin än för pembrolizumab som monoterapi, vilket återspeglar bidraget av enfortumab vedotin och den längre durationen av behandlingen med kombinationsbehandlingen. Biverkningarna liknade generellt de som observerats hos patienter som fått pembrolizumab eller enfortumab vedotin som monoterapi. Incidensen av makulopapulära utslag var 36 % av alla grader (10 % grad 3-4), vilket är högre än vad som observerats för pembrolizumab som monoterapi. Generellt var biverkningsfrekvenser högre hos patienter ≥ 65 år jämfört med < 65 år, särskilt för allvarliga biverkningar (56,3 % respektive 35,3 %) och biverkningar ≥ grad 3 (80,3 % respektive 64,2 %), vilket liknande observationerna för kemoterapi-komparatorn.

Immunogenicitet: I kliniska studier med patienter som behandlades med KEYTRUDA 2 mg/kg kroppsvikt var 3:e vecka, 200 mg var 3:e vecka eller 10 mg/kg kroppsvikt varannan eller var 3:e vecka som monoterapi hade 36 (1,8 %) av 2 034 utvärderbara patienter positiva testsvar för behandlingsinducerade antikroppar mot KEYTRUDA, varav 9 (0,4%) patienter hade neutraliserande antikroppar mot KEYTRUDA. Det fanns inga tecken på förändrad farmakokinetisk profil eller säkerhetsprofil vid utveckling av anti- KEYTRUDA eller neutraliserande antikroppar.

Interaktioner: Inga formella farmakokinetiska interaktionsstudier har utförts med KEYTRUDA. Eftersom KEYTRUDA elimineras från cirkulationen genom katabolism förväntas inga metabola läkemedelsinteraktioner. Användning av systemiska kortikosteroider eller immunsuppressiva läkemedel före start av KEYTRUDA bör undvikas på grund av potentiell påverkan på KEYTRUDA:s farmakodynamiska aktivitet och effekt.

Fertilitet, graviditet och amning: Det finns inga data från användning av KEYTRUDA hos gravida kvinnor. KEYTRUDA ska inte användas under graviditet såvida inte kvinnans kliniska tillstånd kräver behandling med KEYTRUDA. Fertila kvinnor ska använda en effektiv preventivmetod under behandling med KEYTRUDA och under minst 4 månader efter den sista dosen av KEYTRUDA. Det är okänt om KEYTRUDA utsöndras i bröstmjölk. Ett beslut bör fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta behandling med KEYTRUDA efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan. Inga kliniska data finns tillgängliga avseende eventuella effekter av KEYTRUDA på fertiliteten.

För fullständig information se fass.se

SE-KEY-00106 10/2024

Referenser

  1. Nationellt vårdprogram för njurcancer 2023-05-16, version 5.2 (cancercentrum.se).
  2. Statistikdatabas för dödsorsaker (socialstyrelsen.se). Besökt 2023-06-07.
  3. Sundaram M, Song Y, Rogerio JW, et al. Clinical and economic burdens of recurrence following nephrectomy for intermediate high- or high-risk renal cell carcinoma: A retrospective analysis of Surveillance, Epidemiology, and End Results – Medicare data. J Manag Care Spec Pharm. 2022;28(10):1149-1160, with supplement.
  4. Bergerot CD, Battle D, Philip EJ, et al. Fear of Cancer Recurrence in Patients With Localized Renal Cell Carcinoma. JCO Oncol Pract. 2020;16(11):e1264-e1271.
  5. Luke JJ, Rutkowski P, Queirolo P, et al. Pembrolizumab versus placebo as adjuvant therapy in completely resected stage IIB or IIC melanoma (KEYNOTE-716): a randomised, double-blind, phase 3 trial. Lancet. 2022;399(10336):1718-1729.
  6. O’Brien M, Paz-Ares L, Marreaud S, et al. Pembrolizumab versus placebo as adjuvant therapy for completely resected stage IB-IIIA non-small-cell lung cancer (PEARLS/KEYNOTE-091): an interim analysis of a randomised, triple-blind, phase 3 trial. Lancet Oncol. 2022;23(10):1274-1286.
  7. Choueiri TK, Tomczak P, Park SH, et al. Adjuvant Pembrolizumab after Nephrectomy in Renal-Cell Carcinoma. N Engl J Med. 2021;385(8):683- 694.
  8. Keytruda (pembrolizumab) för adjuvant behandling av njurcellscancer. NT-rådets yttrande till regionerna, 2022-03-28.